Markus Almroth och Torbj�rn Forsman k�r med reservdunken p� taket: ett par s�ckar ved. En tankning r�cker i fyra mil. Foto: Niklas Modig
Fyra mil p� full vedtank
SUNDSVALL 2001-08-17 [03:00]
Markus Almroths och Torbj�rn Forsmans Volvo klarade besiktningen ig�r.
Det �r f�rst�s inget m�rkv�rdigt med det. Utom att den k�rde igenom med reservtanken p� taket och inh�ljd i doft av stockvedsbrasa.
Volvon drivs med gengas.
En n�d�tg�rd fr�n andra v�rldskriget eller en milj�v�nlig l�sning p� framtidens energiproblem?
Enligt teknikintresserade Markus Almroth och Torbj�rn Forsman �r gengasen inget att f�rakta. St�rst potential har den kanske f�r att driva kraftv�rmeverk, men �ven f�r fordonsdrift �r den ett av de alternativa br�nslen som �r v�rda att notera.
� Om man j�mf�r en bensinmotor och en gengasdriven motor, d�r man inte anstr�ngt sig f�r att minska utsl�ppen fr�n n�gondera, s� �r gengas b�ttre. Bilindustrin har bara utvecklat bensinmotorn. Gengasaggregat tillverkas numera bara i liten skala f�r att driva elverk i u-l�nder, s�ger Torbj�rn Forsman.
Fr�n 40-talet
De k�pte sin Volvo, en av f� gengasbilar i l�net, i j�mtl�ndska Hammerdal f�r n�gra veckor sedan. Den �r av �rsmodell �75, medan aggregatet �r tillverkat p� 40-talet av firma Hesselman och p�byggt 1993�94.
Motorn �r en vanlig bensinmotor. M�let f�r Markus Almroth och Torbj�rn Forsman �r att omskapa aggregat och bil till n�got som mer liknar en bensinbil.
� Aggregatet borde g� att bygga in s� att det inte syns, och bilen skulle kunna g�ras l�ttare att k�ra, s�ger Markus Almroth.
Laddas med ved
Ett gengasaggregat laddas med ved. Veden kolas och bildar koldioxid, som reagerar med kolet igen till den br�nnbara gasen koloxid. Det sker i en beh�llare av specialst�l, som ska t�la temperaturer p� 1.200�1.400 grader, lika mycket som i en smides�ssja.
� Resten �r gasreningsutrustning, som tar bort sot, aska och kondensvatten. De br�nnbara gaserna �r koloxid, v�tgas och metan, obr�nnbart �r bland annat koldioxid och vatten, s�ger Torbj�rn Forsman.
F�rnyelsebart br�nsle
�ven om koldioxid �r en biprodukt s� �kar inte m�ngden i atmosf�ren p� grund av gengasen: h�r kommer koldioxiden fr�n f�rsk ved och n�r nya tr�d v�xer upp binds den igen. Br�nslet �r f�rnyelse- bart och g�r att anv�nda utan f�r�dling.
� Nackdelen med etanol och metanol �r att de �r dyra att framst�lla i Sverige. Enbart tillverkningen av etanol ger en kostnad p� sex-sju kronor litern, och det g�r �r 30 procent mer etanol �n bensin till en motor. Rapsolja kan ers�tta diesel, men det kr�vs mycket �kermark f�r att f� fram den, s�ger Torbj�rn Forsman.
Bilprovningen ringde oss
Det �terst�r att se om den gamla id�n fr�n krigstiden f�r en ren�ssans i v�xthuseffektens 2000-tal. Men uppm�rksamhet v�cker den onekligen. Inte ens personalen vid bilprovningen tycktes ober�rd av Volvons s�rart.
� De ringde oss och meddelade att de hade en ledig tid. Det �r nog inte s� vanligt, s�ger Torbj�rn Forsman.
Och om en str�lkastare �tg�rdas kan gengasbilen lugnt �ka vidare. Om det blir br�nslestopp �r det bara att rulla in till v�gkanten och ta fram yxan.
Fotnot: F�r andra gengasentu-siaster har Torbj�rn Forsman och Markus Almroth skapat hemsidan www.gengas.nu.
Susanne Holmlund
060-197278